Hudens mikrobiom i Daisy Beauty Professional... 10 september 2019

Daisy Beauty Professional har frågat om hudens mikrobiom. Jag gav nedanstående svar. Den mer lättlästa artikeln finns i tidningens septembernummer. 
1.     Kan du kort sammanfatta hudens mikrobiom? – Om hudens bakteriestammar, vad de gör, vad som händer om de rubbas etc.
Hudens mikrobiom är dess sammanlagda genuppsättning av ex bakterier, svampar, virus. Både levande och döda. Med hjälp av DNA-sekvensering kan de olika arterna identifieras.
Vi har biljoner med mikroorganismer på kroppen. Vi har också ungefär 10 ggr så många mikroorganismer i kroppen som antal celler i kroppen. I magen har vi 1-2 kg mikroorganismer.
Mikroorganismerna utgör ett av våra främsta skydd mot omgivningen; de bekämpar infektioner, förstärker vårt immunförsvar, reglerar hudens pH mm. Forskarna säger att mångfald är viktig; Ju större variation, desto hälsosammare liv i våra tarmar och på vår hud.  
På foten finns det ungefär 80 olika arter av svampar, däribland svampen Malassezia. Den svampen hittar vi också i hårbotten. När det blir för många så ser vi mjäll, eftersom svampen retar huden. Man kan också få eksem på feta partier på kroppen av Malassezia. Även bakterien Staphylococcus aureus hittar man i stora mängder hos personer med atopiska eksem. Det kan finnas flera miljoner på en kvadratcentimeter hud! Likaså ser vi mängder av Propionobacterium acnes hos personer med acne. 

2.     Kan du berätta om sambandet mellan tarmen och hudens mikrobiom?
Vi har väl alla varit magsjuka! Akut och påtaglig effekt som beror på mikroorganismer; Vi ändrar färg I ansiktet och till och med mimiken i ansiktet påverkas! Inte bara de akuta effekterna av mikroorganismer och deras kemikalier påverkar oss utan också de mer subtila effekterna. Forskarna ser exempelvis att olika typer av mat påverkar mikroorganismerna i magen och sammansättningen av de kemikalier som de producerar. Dieten föreslås kunna påverka risken för acne, psoriasis och eksem. 
Man har föreslagit att känsligheten för exempelvis tvålar kan minska, genom att exempelvis mikroorganismer producerar kemikalier som förbättrar hudens motståndskraft. Tarmens mikroflora sägs också kunna påverka hur solbrännan utvecklar sig. Även acnebakterien Propionobacterium som finns i tarmen, kan påverka bakteriefloran på huden genom att förändra nivån på små sura molekyler som ättika och propionsyra i kroppen. Dessa bakterier har också noterats ha effekter som liknar antibiotika och till och med klara av att döda bakterier som blivit resistenta mot antibiotika.
Men många av studierna är gjorda på djur och behöver verifieras också på människa.   
3.     Berätta om bakterier i hudvård. Vad gör de egentligen för huden? Vilka hudtyper gynnar de?
Rent allmänt är det förbjudet med bakterier i kosmetika. Bakterierna förstör inte bara produkten, utan sjukdomsframkallande bakterier och svampar kan också ge blodförgiftning och infektioner hos de som använder produkterna. Nästan varje vecka varnas det för kosmetika som innehåller mikroorganismer. Försäljningen stoppas av myndigheter och produkterna körs till soptippen. Men det finns kosmetiska produkter – även i Sverige - som innehåller levande mikroorganismer som inte är farliga. Till exempel sådana som innehåller mjölksyrabakterier, sådant som också finns i yoghurt och fil, samt i underlivet. Men mejeriprodukter är hållbara några veckor, medan kosmetika förväntas vara hållbara i flera år. Mjölksyrabakterier i kosmetika brukar därför vara ”konserverade” genom att deras miljö är så ogynnsamma att de inte växer och ställer till med problem i produkten. Produkten är därför oftast vattenfri. Däremot ska de väckas till liv när de hamnar på en fuktig miljö på hud eller slemhinnor. Hur lätt bakterierna kan komma igång i en ny miljö beror på mikroorganismen och den kroppsyta som man behandlar. Det är inte lätt att få bakterier att trivas på nya ställen. 
 
4.     Kan vi verkligen påverka hudens mikrobiom med biotikaprodukterna som dyker upp på marknaden? Motivera
Verkar sannolkt, mer forskning krävs, se övriga kommentarer. 

5.     En del säger att probiotisk hudvård marknadsförs felaktigt. Vad menas med det? Och vad krävs för att en produkt ska kunna ses som probiotisk?
En probiotisk produkt är en produkt som innehåller levande organismer. Om organismerna inte lever så är det ingen probiotisk produkt, dvs fel terminologi. Produkter kanske innehöll levande organismer precis efter tillverkningen, men sen efter en tid på hyllan så kanske alla hade dött? 

6.     Vad säger forskning kring bakteriekultur i hudvård? Vad är resultaten?  
Forskningen är i sin linda och det krävs mer studier. En utmaning är att många studier behöver göras på djur. Förbud mot djurförsök av både produkt och råvaror, samt konsumentens motstånd mot djurförsök, sätter då käppar i hjulen för kosmetika.Studier på människa måste göras med stor omsorg!  Att riskera människors hälsa är inte okey. Medicinteknik får inte längre innehålla bakterier. Däremot kan vi använda mikroorganismer i hudläkemedel.   

7.     Hur påverkas hudens mikrobiom av yttre faktorer?
Hudytan är en dynamisk miljö för mikroorganismer. Vissa organismer reproducerar sig och andra dör beroende på vad huden utsätts för. Solens UV-ljus kan minska antalet. När man tvättar händerna så sköljer man bort massor, men släktingarna som är kvar ser till att populationen hålls vid liv. När man använder produkter som dödar organismerna – som exempelvis antibiotika eller desinfektionsmedel – så tar det längre tid för huden att återgå till det normala och hitta en välgörande balans igen. Antibiotika är utvecklad för att döda sjukdomsframkallande bakterier och låta positiva bakterier att växa. Men antibiotika kan döda det mesta och göra att det tar tid för den normala floran att återkomma. Kanske kan vi påskynda genom att använda probiotika med balanserad sammansättning av mikroorganismer? 

8.     Vad är det för bakterier i hudvårdsprodukter? Hur framställs de och tillsätts i hudvårdsprodukterna? I vilka mängder? Vilka utmaningar möts produktutvecklarna av?

Läs ex mer: https://www.lumina-intelligence.com/wp-content/uploads/2019/05/Skinbiotics-report-preview-slide-1-e1559744088964-1024x578.png
Man har försökt få lactobaciller som vi också hittar i underlivet att fästa på huden. Likaså finns det produkter som sägs innehålla jordbakterier (Nitrosomonas eutropha) som skulle kunna trivas i vårt svett och bilda nyttiga kväveoxider. Närkontakt med naturen alltså! Eller varför inte närkontakt med djuren och varandra? Hudkontakt kan vara ett bra sätt att ympa in nya sorter på huden! Kanske tappar vi hudens mångfald för att vi alldeles för renliga av oss? 

9.     Vad är skillnaden mellan pro-, pre- och postbiotika? Sammanfatta.
Probiotika är levande mikroorganismer. Prebiotika ska gynna tillväxt av mikroorganismer, dvs vara mat till sådana som man vill ska leva. Synbiotika är både pro- och prebiotika. Postbiotika är döda mikroorganismer och/ eller de kemikalier som de bildat. 

10.  Vad är din slutgiltiga åsikt om mikrober i hudvård?
Tror det är svårt att behandla huden med levande mikroorganismer – det är komplicerat att bevara organismerna i produkten och ännu svårare att få dem att växa på huden -  däremot tror jag det kan vara rimligare att utveckla produkter så att vi gynnar tillväxten på huden av de mikroorganismer som vi är intresserade av och ”svälter ut” de andra. Vilka ingredienser ska vi tillsätta och vilka ska vi avstå från? Vilken betydelse har konserveringsmedel? Det är komplexa frågeställningar som kräver en hel del forskning. Där skulle jag vilja se att företag som är seriösa i sina ansträngningar också når konsumenten får betalt för sina ansträngningar. Risken finns att kreativa marknadskrafter bygger på fantasier i stället för fakta, vilket missgynnar konkurrensen och i slutändan konsumenten. Vem klarar av att överrösta ”fake-news”?